om ni inte redan vet det så får ni reda på detta nu:
jag kan gråta för ingenting.. detta började vintern 2010 när mina föräldrar skiljdes
jag grät som jag ALDRIG har gjort innan, det kändes bokstavligen som om någon
sköt en pil igenom mitt hjärta.Den känslan när Mamma & Pappa berättade detta var
en jävla hemsk känsla jag visste inte vad jag skulle ta mig till blev så fruktansvärt
ledsen och arg på samma gång.Sparkade i dörrar i väggen grät ner hela min säng
visste helt enkelt inte vad jag skulle ta mig till. I mina ögon stog dom bara där och tittade
på mig så korkat det såg ut men jag blev så sjukt ledsen, jag hade undrat ngr veckor innan
varför mamma va så ledsen hon berättade att hon hade ont i hjärtat och inte mådde bra
men varför sa hon inte bara som det var? jag kunde inte prata med någon på flera veckor
då jag bara fick fram ett ''hej'' eller ''tack'' jag kom till skolan och alla frågade vad som hade
hänt det kom inte fram något ord utan istället en massa gråt, jag hatade det verkligen
dom sårade mig riktigt mycket mitt halva liv förstördes totalt.
ni kanske inte tror på mig att jag verkligen var så ledsen men jo det var jag.
det tog kål på mig.Jag orkade inte leva, men jag kämpade och då tyckte alla att jag förändrades
till något sämre dom gick och pratade skit om mig bakom min rygg vilket som gjorde
mig mycket mer ledsen, men mina två bästavänner då berättade det, kändes bra för att
dom berättade att dom hade ångrat det men ändå började jag gråta ännu mer för att
veta att dom verkligen hade gjort det.Det året var det sämsta året i mitt liv. inget gick som
jag ville att det skulle gå.. jag träffade inte min pappa på jätte länge sen så träffade
jag han varannan helg sen blev det sommar då jag var hos han mer, jag fattade fortfarande
inte varför dom gjorde så? han sa att han inte älskade mamma mer men vadå?
jag förstod inte.. jag kanske inte ville förstå jag veet inte men jag var helt förkrossad!

efter det var jag ju fortfarande ledsen i mitt hjärta och det är jag varje dag nu..
tänker jag på det så gråter jag alltså lite varje dag! :(
JAG GRÅTER FÖR INGENTING, jag kan gråta för ett litet ord.. jag är inte den personen
som jag var för 3 år sedan jag orkar inte lika mycket längre i hjärtat.. det är brustet!
jag vet inte hur jag ska beskriva detta men ville bara skriva..

gråter just nu och mår piss, hoppas de blir bättre när jag snackar med någon vän i skolan.

heeejdå!